Redan som 7-årig flicka väcktes intresset för hundar. Mycket var nog tv-serien Lassie så klart! Eftersom jag inte fick någon egen hund började jag gå ut med kvarterets hundar. Boxer, västgötasspets, border collien Puck (bodde på ett ålderdomshem), cocker spaniel och 2 st skottar Totte & Putte var några av dem som fanns med på den dagliga repertoaren.
Jag sprang hem efter skolan avslutat för att promenera med mina "kamrater". Jag klippte ut annonser ur DN hundar till salu...för en vacker dag kanske min övertalningskampanj skulle lyckas!? 

På den tiden annonserades sheltien oftast ut som Dvärgcollie eller kombination av sitt rätta namn. Det var många som inte visste vad en Shetland Sheepdog var för ras annars. 
En dag när jag som vanligt avslutade med skottarna Totte och Putte, ser jag att de ska få nya grannar...det är några som har börjat riva den gamla Säderstugan för att bygga ett nytt hus. Plötsligt hör jag skall från tomten, vad spännande de har hund! Vad kan det vara för ras?
Jag gick genast dit för att presentera mig och erbjuda även de här hundarna promenader efter skolan. Fram springer två helt ljuvliga glada shelties! 

Från den dagen övergav jag hela det "gamla gänget" inklusive Totte och Putte. Från den dagen blev jag sheltien trogen. Andy-Pandy och Manhems Caprice hette hundarna. Jag hade ju nu vallat andras hundar i 3 år, hunnit bli 10 hittat sheltien, min ras! Hade tur som fick följa med på utställningar. Manhems Caprice blev ju NordUCH så jag hade förmånen att få följa med på ett flertal utställningar på 1970-talet. Vilket jag är tacksam för idag. Jag har sett många av dåtidens framgångsrika shelties samt träffat många trevliga uppfödare och ägare till shelties.

Så ÄNTLIGEN! Jag skulle få köpa min första sheltievalp! Detta är 1974, e.GBuChSuCH.Riverhill Rapparee (som fanns hemma hos Rut Wernér, Skarabergs) u. IntNorduCH Manhems Caprice (min favorithund som fanns hemma hos min mentor Märta Johansson, Betasjöns.) Det blir tre valpar 1+2, jag bestämmer mig för den trf.tiken Cleopatra, Castello, som hanvalpen hette flyttade till Norge och fick Cert och Carena stannade hemma på Betasjö Kennel.

Som 12 åring åkte jag på min första utställning själv. Det bar av upp till Örnsköldsvik. Jag hade en härlig helg trots att jag endast kom hem med ett blått plastband i fickan. Fast vad spelade/spelar det för roll när man är ibland likasinnade och har roligt.

Detta var början på livslång kärlek till sheltien.
Nu har jag levt med sheltien vid min sida runt 40 år. Min första valpkull föddes 1986.
Den var e.SuCh Betasjöns Hardy u. Beths Madame Camellia. Har en kull då och då när det finns tid, lust och utrymme för det. 

Mina hundar lever med oss som familjemedlemmar. De är ett glatt och lättsamt gäng att leva med. De skänker många stunder av glädje och gemenskap.